Med sina vackert orangeröda ben och näbb är rödbenan en vadare som verkligen gör namn för sig!
Rödbenan är en mellanstor vadare med långa ben, brungrå ovansida och vattrad undersida. I flykt kan rödbenan förutom sin tydliga benfärg artbestämmas genom breda vita vingbakkanter, som är betydligt mer framträdande än hos den nära släktingen svartsnäppa.
Rödbenan är en av våra mest ljudliga vadare och varnar ofta länge och kraftigt när reviret besöks av ovälkomna gäster. Under parningstiden gör hanen energiska spelflykter där sången framförs på darrande vingar.
Födan är småkryp, blöt- och kräftdjur, maskar och småfisk.
Rödbenan kan påträffas i hela landet intill kusten, på öar och vid invatten upp till våra fjälltrakter.
Trots att arten klassas som livskraftig, utgör predation ett stort hot på artens häckplatser i landet. Huvudsakligen rövas bon och ungar av grävling, räv och kråkfåglar. De flesta vadare är helt försvarslösa vid ett angrepp bortsett skarpa varningsläten och ihärdiga avledningsbeteenden. Rödbenan hotas också till stor del av igenväxande biotoper och utdikningsverksamhet.
Rödbenan har relativt hög tolerans vid val av boplats och är en vanlig syn i allt mellan slutna taigamyrar till öppna betes- och åkermarker, så länge det finns en vattensamling. Den djupa boskålen görs omsorgsfullt av hanen och döljs ofta i en högrest grästuva. Till skillnad från flera vadare lägger rödbenan ofta gräset tillrätta i en kupol över boskålen, så att den blir mycket svårsedd. Äggen ruvas i 22 – 24 dagar av båda makarna, och ungarna är flygfärdiga efter ytterligare en månad.
Rödbenan tillhör den grupp vadare som flyttar mellan juli – september. Främst sker flytten nattetid. Merparten av den svenska populationen flyger ner till västra Europa, Medelhavet och norra Afrika. Rödbenorna återvänder sedan i slutet av mars till början av april. När rödbenorna i södra Sverige ligger på ägg i början av maj kan deras nordliga artfränder passera på sin väg norrut i stora flockar.
I södra Sverige övervintrar fåtaliga rödbenor av den isländska underarten t.robusta.
Det vetenskapliga namnet totanus betyder »snäppa levande vid stranden«. Det svenska namnet »rödbena« är från cirka 1800. Äldre benämningar är »gambett«, »rödbent snäppa« eller »tjuf« vilket i Kalmartrakten bedöms vara ljudhärmande.
Rödbenan gillar höga observationspunkter där den kan hålla span efter faror. Det är inte ovanligt att man hittar dem på en högrest stolpe eller i toppen av ett träd.